ETF – Vad är det och hur fungerar det?
Den enklaste formen av sparande är att spara pengar på ett sparkonto. Men, att något är enkelt så innebär det inte per automatik att det är det bästa.
Tvärtom, så finns det flera situationer då att investera för avkastning på börsen är det bästa. De vanligaste typerna av investeringsformer, som du säkert har hört talas om, är aktier och fonder.
Du vet säkert att det finns olika typer av aktier, men visste du att det även finns olika typer av fonder? En av dessa typer är ETF:er, som är en mycket uppskattad och smidig investeringsform för många. Att ha god kunskap om investeringsvärlden kan göra ditt sparande roligare och mer lönsamt.
I denna artikel ska vi därmed gå igenom vad en ETF är, vad som skiljer ETF:er från vanliga fonder, på vilket sätt att handla med ETF:er kan liknas vid att handla aktier, och mycket mer och bra information.
För att ta det från början – vad är en fond, alltså en “vanlig fond”? Jo, en fond kan beskrivas som en samling värdepapper med en viss inriktning, såsom ett särskilt geografiskt område eller bransch. Det vanliga är att fondens värdepapper utgörs av aktier i olika bolag. Äger du en del av en fond vars innehav utgörs av 40 olika bolag, blir du automatiskt delägare i dessa 40 bolag. Fonder kan även utgöras av tillgångar såsom råvaror, obligationer eller andra finansiella instrument.
Fonder är enligt lag skyldiga att endast köpa och sälja värdepapper på marknaden som är i enlighet med dess fondbeskrivning. Då du handlar fonder i Sverige, såväl vanliga fonder som ETF:er, regleras detta av Finansinspektionen. Köper du fonder i något av annat av världens länder, är det tillsynsmyndigheten på den geografiska marknaden som reglerar innehavet i fonden.
Fonder handlas genom en fondförvaltare, och vanliga fonder kan förvaltas aktivt eller passivt.
Nu vet du vad en “vanlig fond” är, och det är dags att svara på frågan “vad är en ETF?” ETF står för Exchange Traded Fund, vilket på svenska blir betyder börshandlad fond. Det är alltså en typ av fond vi har att göra med här. En ETF följer utvecklingen på någon underliggande tillgång, som kan utgöras av ett index, en råvara och en samling aktier, men det finns även ETF:er som investerar i andra fonder.
Börshandlade fonder skiljer sig på ett antal sätt mellan “vanliga fonder”. Vi ska nu gå igenom de främsta likheterna och skillnaderna mellan vanliga fonder och ETF:er/börshandlade fonder.
Eftersom att vi inledde denna artikel med att beskriva vad en fond är, kan du nog räkna ut att det delvis även är en beskrivning av en ETF. En ETF består nämligen, liksom en vanlig fond, av en samling värdepapper inriktade på en viss marknad.
Genom att köpa en ETF, precis som en vanlig fond, får du en diversifierad exponering mot marknaden i fråga. Att investera i fonder är ett bra sätt för nybörjare på börsen att komma igång.
Precis som med vanliga fonder finns det en rad olika ETF:er att välja bland – alla med olika inriktning, beroende på vad ETF:ens underliggande tillgång består av. Vi kommer att gå igenom exempel senare i artikeln, men kan kort nämna att ETF:ers underliggande index kan handla om allt från OMX30 eller NYSE, eller ett index som följer utvecklingen för en råvara, till exempel guld.
Den främsta skillnaden mellan vanliga fonder och börshandlade fonder är hur de handlas. Att handla med ETF:er är nämligen på många sätt mer likt att handla med aktier än att handla med fonder. Medan vanliga fonder endast kan handlas en gång om dagen, går det att handla ETF:er flera gånger om dagen. ETF:er handlas nämligen direkt på börsen, precis som vanliga aktier.
Möjligheten att kunna handla med ETF:er direkt uppskattas av många, inte minst av day traders som då kan tjäna pengar på dagliga rörelser.
Vissa kan också tycka att priset blir mer transparent när man handlar börshandlade fonder stället för en vanlig fond, eftersom att man kan välja exakt det pris då man vill köpa och sälja sin ETF. Priset på en vanlig fond fungerar ju å andra sidan som så att köp- och säljpriset sätts först vid handelsdagens stängning, vilket innebär att ens förväntade pris både kan öka och minska fram tills köp/sälj.
Vid försäljning av en ETF kommer även pengarna direkt in på kontot, precis som vid försäljning av en aktie, medan med en vanlig fond får du vänta en längre period, ofta några dagar.
Ett annat exempel på vilket sätt ETF:er skiljer sig från de vanliga fonderna är att förvaltningsavgiften för en ETF är mycket lägre, primärt då ETF:er är passivt förvaltade indexfonder. Detta får man lov att säga är en stor fördel med ETF:er, eftersom att förvaltningsavgiften för fonder, särskilt aktivt förvaltade, kan uppgå till rätt många procent, vilket kommer att kunna äta upp delar av din avkastning – något man vill undvika. På så sätt liknar handel med ETF:er handel med aktier, då man istället betalar courtage.
Till sist ska vi nämna att en börshandlad fond består av ett begränsat antal andelar, medan vanliga fonder kan öka sitt innehav beroende på hur många som bestämmer sig för att investera i fonden.
Först vill vi säga att du inte ska skrämmas av rubriken – vi ska inte upprepa allt som vi precis har gått igenom. Se det mer som en sammanfattning, för när allt kommer på plats kan man nog trots allt säga att ETF:er på sätt och vis har minst lika mycket gemensamt med aktier som med vanliga fonder.
En ETF följer utvecklingen för ett antal olika värdepapper, bland annat aktier och råvaror, vilka är knutna till ett index. Utvecklingen för den underliggande tillgången är det som avgör vilken avkastning du får på din investering. ETF:er kan vara denominerade i olika valutor, till exempel USD eller svenska kronor.
Det du ska tänka på om du handlar exchange traded funds i andra valutor än svenska kronor är att du ökar din risk i form av exponering mot valutakursförändringar. Samtidigt innebär givetvis detta även möjligheter till att göra valutakursvinster beroende på hur fondens valuta utvecklas gentemot svenska kronor.
Nu ska du få ta del av exempel på olika ETF:er, vilka både återfinns i Sverige och på andra geografiska marknader och även skiljer sig åt när det kommer till vilken underliggande tillgång som ETF:en följer utvecklingen för. Givetvis finns det andra exchange traded funds som kanske tilltalar dig mer – oavsett om du vill att den underliggande tillgången som utgörs av ett index, en råvara eller aktier och oavsett vilken valuta du vill handla i.
Du har under artikelns gång fått indikationer om fördelarna med ETF:er/exchange traded funds, men visst kan det väl också vara på sin plats att vi tydligt radar upp dem? Här kommer fördelarna.
Med en vanlig typ av fond fungerar det ju på så sätt att du köper den genom fondutgivaren, vilket för svenska investerare ofta handlar om de större banker som finns här – likt Nordea, SEB och Swedbank. Du har då helt enkelt en fonddepå hos dem.
För att du ska kunna handla en ETF är det bäst, enligt många, att vända sig till någon av de digitala handelsplattformar som finns. Du väljer själv vilken – men exempel på handelsplattformar som många svenska investerare vänder sig till är exempelvis Avanza eller Nordnet. Hos dessa nätbanker får du bra tillgång till börsen, med allt vad det innebär – men inte minst en rad börshandlade fonder.
Precis som med aktier och certifikat hos många banker och plattformar, genom vilka du handlar dina finansiella produkter (vanliga aktiefonder exkluderade), kan du handla ETF:er med hävstång.
Genom att använda hävstång får du en högre exponering mot den underliggande tillgången, alltså en förstärkt utveckling. Hur mycket hävstång du kan tillämpa skiljer sig åt mellan olika fondförmedlare. Du kan ställa in din hävstång till exempelvis 2 till 3 gånger så mycket, men hos vissa är hävstång upp mot exempelvis 10x.
Det är viktigt att veta vad man sysslar med då man handlar med hävstång, till följd av den förhöjda risken men tar. Det är förvisso möjligt att öka chansen till högre avkastning i enlighet med sin hävstång, men du kan samtidigt förlora en större summa pengar. Det är nämligen inte säkert att du får tillbaka det investerade beloppet. Hävstång fungerar åt båda håll – den kan både göra så att du kan öka och minska din avkastning/förlust.
Något som är A&O när det gäller all typ av investering är en väl uttänkt investeringsstrategi, i vilken god riskhantering utgör en essentiell grund. Riskhantering gäller oavsett om man uteslutande handlar med ETF:er, aktier eller vilka andra finansiella produkter som helst.
Risk är i sig inte något negativt, utan är en förutsättning för att kunna få avkastning. På så sätt skiljer sig jämförelsevis riskfyllt investerande, med potentiell avkastning, från ett säkert sparande på ett sparkonto, helt utan avkastning.
Med det sagt ska man inte rata ett säkert sparande på sparkonto. Tvärtom kan det ha sina syften, exempelvis för en buffert. Man ska aldrig ha pengar på börsen som man inte har råd att förlora, då det inte är säkert att man får tillbaka hela sitt investerade belopp.
Du kan minska risken i dina investeringar genom diversifiering. Begreppet “att inte lägga alla ägg i samma korg” inrymmer en hel del visdom. Det betyder att du inte ska satsa alla dina pengar på en aktie, en specifik marknad eller bransch. Händer något som orsakar att kursen i fråga rasar, gör även värdet på alla dina pengar det.
Med ETF:er har du goda förutsättningar att redan från början få en viss grad av diversifiering. Detta genom att du då äger en rad olika tillgångar i en, så att säga. Är det en ETF med aktier får du exponering mot tiotals aktier, till exempel. Du bör samtidigt tänka på att inte investera hela ditt belopp i samma ETF, utan sprida det mellan olika ETF:er – vilket innebär olika marknader och olika branscher.
Vad betyder ETF:er?
ETF:er står för exchange traded funds, vilket på svenska blir börshandlade fonder. Namnet indikerar vad det handlar om – en ETF är en typ av fond som handlas direkt på börsen. På så sätt kan du i mångt och mycket själv tajma köp- och säljkurs, och kan potentiellt slippa kostsamma och fördröjande mellanhänder.
ETF:er följer utvecklingen på en underliggande tillgång, likt ett index, en råvara eller en samling aktier.
Vad är skillnaden mellan en fond och en ETF?
Den främsta skillnaden mellan “vanliga fonder” och ETF:er är att det generellt sett går snabbare och smidigare, samt är billigare, att handla med ETF:er.
Handelstiderna för börshandlade fonder är bättre, då dessa, till skillnad från den dagliga fondordern som sker en gång om dagen för vanliga fonder, går att handla när som helst, och hur många gånger som helst under börsens öppettider. Många upplever vidare att dessa direkta transaktioner gör prissättningen av börshandlade fonder mer transparent.
Är ETF:er bra?
Det finns flera fördelar med ETF:er, vilka generellt sett utgörs av deras smidighet, snabbhet och låga pris, samt att man vid intresse kan handla med hävstång. Sedan gäller det givetvis att den enskilda ETF som man är intresserad av uppfyller de krav man har på inriktning, bransch och marknad, så att den kan bidra fint till en diversifierad investeringsportfölj.
Hur funkar börshandlade fonder?
Börshandlade fonder följer utvecklingen på en underliggande tillgång, såsom en råvara eller ett index. Avkastningen som genereras beror på prestationen för den underliggande tillgången.
Vad är ETF på svenska?
ETF står för exchange traded funds, vilket på svenska översätts till börshandlade fonder.
Varför handla med ETF?
Att investera i en ETF är ett sätt att spara pengar på börsen, och därmed ta del av den potentiella avkastningen det kan generera. Med en ETF får man generellt sett en bra exponering mot en rad värdepapper, och därmed en fin riskspridning.
Kan man köpa någon ETF i Sverige?
Ja, du kan köpa någon ETF i Sverige – eller rättare sagt, du kan köpa många ETF:er här. Vilka du har tillgång till avgörs av den bank eller den digitala handelsplattform du investerar.